ArbetsDax — rehabilitering av psykiskt funktionshindrade

Erlandsson, S. & Gustafsson, M. [aka Jonaz Juura] (2004). ArbetsDax – rehabilitering av psykiskt funktionshindrade: Utvärdering av en verksamhet i samverkan mellan landstinget, kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna. Arbetsrapport 32 i skriftserien vid Centrum för Välfärdsforskning, Mälardalens högskola.

Abstract

Denna rapport är resultatet av en kvalitativ utvärdering av en verksamhet för rehabilitering av psykiskt funktionshindrade bosatta i Eskilstuna kommun, kallat ArbetsDax. Verksamheten bedrivs i samverkan av Landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Utvärderingen beställdes av samverkansparterna under sommaren 2003 i syfte att bidra till underlag inför beslut om ArbetsDax fortsatta verksamhet.

Bakgrunden till ArbetsDax är en sammanslagning av två verksamheter kallade Projekt ArbetsRo och Team ArbetsSam. Emedan Projekt ArbetsRo riktade sig till personer som behövde anpassad sysselsättning tillhandahöll Team ArbetsSam möjligheter till arbetsträning med högre krav på rehabilitering. Projekten sammanfördes till en verksamhet i ArbetsDax form år 1999. Driftsansvarig för verksamheten är Eskilstuna kommun och organisatoriskt utgör det en del av Vuxenförvaltningens socialpsykiatri. ArbetsDax syftar till att erbjuda personer med olika grad av psykiska funktionshinder en högre livskvalitet, restaurering av självkänslan, meningsfull sysselsättning, samt att förbereda för återgång till arbete eller fortsatt arbetsrehabilitering.

Syftet med utvärderingen är att identifiera förhållanden i ArbetsDax verksamhet som försvårar eller underlättar möjligheter till en lyckad rehabiliteringsprocess för deltagare i verksamheten. Studien har genomförts i fyra etapper. I den första etappen behandlades deltagarperspektivet genom intervjuer med 8 tidigare deltagare i verksamheten. I den andra etappen belystes samordnarnas arbetsmetoder genom observationer av 6 möten mellan samordnare och deltagare. I studiens tredje etapp fick samordnarna ge sin syn på verksamheten genom intervjuer med 4 av dem. Den fjärde och avslutande etappen bestod i intervjuer med styrgruppen för att representanter för de samverkande huvudmännen skulle få ge sin bild av verksamheten.

Utifrån studiens resultat menar utvärderarna att det samtalsstöd deltagarna får från samordnarna påverkar rehabiliteringsprocessen på ett positivt sätt. Samordnarna tycks ha en välutvecklad samtalsmetodik som motiverar och stärker deltagarna. Samordnarna står även för kontinuitet och trygghet i rehabiliteringsprocessen, vilket utvärderarna menar är en viktig faktor för en lyckad rehabilitering. Arbetsmetoden är dock inte alltid medveten och systematisk varför den kan behöva tydliggöras för att möjliggöra en vidareutveckling.

ArbetsDax målgrupp sträcker sig från människor som varit sjuka största delen av sitt liv och aldrig yrkesarbetat till människor som varit yrkesverksamma största delen av sina liv och sedan blivit sjukskrivna på grund av psykiska besvär. Dessa människor har olika behov av hjälp och stöd i rehabiliteringsprocessen, men i dagsläget tar inte verksamheten hänsyn till detta fullt ut. Utvärderarna förordar därför en ökad differentiering av arbetsmetoderna för att bättre tillgodose de olika behoven inom målgruppen.

Ytterligare en brist i verksamheten är att kontinuiteten i deltagarnas reha-
biliteringsprocess hotas på olika sätt: Det finns en kö till verksamheten, det kan uppstå en tidsfördröjning vid anskaffning av arbetsträningsplats, det kan finnas oklarheter om deltagarens försörjning under rehabiliteringsprocessens gång, bemötandet från arbetsgivare och handledare under arbetsträningen kan vara bristfälligt, samt att ingen uppföljning av deltagarna görs efter att de avaktualiserats i ArbetsDax. Utvärderarna anser därför att verksamheten bör utvecklas till exempel genom att a] säkerställa försörjningsstödet för hela rehabiliteringsperioden inom ArbetsDax i samband med att deltagarna hamnar i kön till verksamheten; b] bedriva stödjande gruppverksamheter för deltagarna; c] differentiera typen av arbetsträningsplatser; d] förbättra stödet ill/samverkan med handledarna på arbetsträningsplatserna; samt e] ha en uppföljning av deltagarna efter att de avaktualiserats i verksamheten.

Som utomstående utvärderare bedömer vi att ArbetsDax fyller en viktig funktion för de personer som deltar i verksamheten. Men för att höja kvaliteten ytterligare bör verksamheten vidareutvecklas. Dock är det är svårt för de verksamma inom ArbetsDax att utveckla verksamheten på föreslaget vis så länge som verksamheten bedrivs med bristande kontinuitet, med vilket avses det omprövningsbeslut som varje samverkande huvudman kan göra för sin del i verksamheten. Därför menar vi, i egenskap av utomstående utvärderare, att det kan finnas goda skäl att permanenta ArbetsDax verksamhet.