Stadsdelsutveckling i två kommuner (del 2)

Fell, T., Guziana, B. & Qaderi, J. (2014). Stadsdelsutveckling i två kommuner (del 2): En analys av byråkraters syn på implementering av åtgärder för ökad social hållbarhet. Forskningsrapport 2014:1 i serien Studies in Social Sciences vid Mälardalens högskola.

Abstract

Föreliggande forskningsrapport är den andra rapporten om hållbar stadsdelsutveckling inom ramen för Samhällskontraktets samverkansområde hållbar samhällsutveckling (HSU). Studien bygger på intervjuer med tjänstemän och utförare som direkt eller indirekt har varit inblandade i utvecklingsprojekt i stadsdelen Bäckby i Västerås eller bostadsområdet Lagersberg i Eskilstuna. I fokus står de intervjuades uppfattning om framgångstro, kompetens, resurser, intressen och samverkansgrad. Delvis tar studien sin utgångspunkt i den första rapporten Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska- och sociokulturella kontextens betydelse för social hållbarhet (MDH SiSS-rapport 2013:2), som dels presenterar en kartläggning av tidigare urbana satsningars erfarenheter och dels en analys av Bäckby och Lagersberg.

De intervjuade respondenterna har delats in i tjänstemän och utförare eftersom de verkar i olika operativa kontexter. Tjänstemännen har ett övergripande ansvar för att genomföra policy, medan utförarna är den sista länken i policyprocessen gentemot omgivande samhälle. Begreppet byråkrater används då vi syftar på både tjänstemän och utförare.

Den övergripande slutsatsen från studien är att tjänstemännens intresse och tillgång till resurser som pengar, tid, personal lokaler och utrustning är viktiga faktorer för framgångstro, medan utförarnas upplevda brist på resurser kan ha en negativ inverkan på kommunens förmåga att styra utvecklingen i berörda stadsområden.

Flödet i kommunikation och samverkan mellan politiker, tjänstemän, utförare och samhällsaktörer kan förbättras. Att öka denna samverkan skulle kunna underlätta en god socioekonomisk utveckling och minska utanförskapet i de två områdena. Bron mellan stadshuset och stadsdelarna kan stärkas, bland annat genom att representanter från föreningar och lokala näringar deltar i redan etablerade workshops och arbetsgruppsträffar. Särskilt bör kulturföreningar uppmärksammas. De är viktiga ur ett demokratiperspektiv och är beroende av kommunens stöd. Ett problem kan dock utgöras av att de byråkrater som samverkar i stor omfattning också är de som i större utsträckning anser att valda åtgärder har sämre förutsättningar att lyckas.