Analys av antagnings- och genomströmningsmått för utbild­ningsprogram

Juura, J. (2019). Analys av antagnings- och genomströmningsmått för utbild­ningsprogram: Förslag till och exempel på tillämpning av en registerbaserad uppföljningsmetod. Arbetsrapport 2019:1 i skriftserien Studies in Social Sciences vid Mälardalens högskola.

Abstract

Utifrån krav på breddad rekrytering av studenter till utbildningar vid landets lärosäten kan goda skäl finnas att följa upp genomströmningen inom olika ut­bild­­nings­program. Därtill har fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola beslutat om en modell för upp­följning av lärosätets utbildningar utifrån den kvali­tets­policy som tidigare har fastställts. I denna policy betonas att det sys­te­matiska kvalitets­arbetet ska årligen genom­föras nära verksamheten samt ska utgå från det dagliga kvalitets­arbetet som bedrivs vid hög­skolan. Modellen för hur uppföljningen ska genomföras beskrivs i sju punkter, varav den fjärde punkten avser analyser av utbild­ningsprogram. Föreliggande studie kan ses som ett komplement till denna punkt, då studien berör vissa moment som ingår i pro­gramanalysen: söktryck samt genom­strömning och prestationsgrad.

Till skillnad från den årliga analysen enligt ovan nämnda modell har denna studie en mätperiod som sträcker sig över flera års studentkohorter, för att där­igenom illustrera och analysera utvecklingen över tid. För detta har ingen före­slagen arbetsmodell funnits till hands, varför syftet för studien har varit att både utveckla ett utkast till metod för registerbaserad uppföljning av olika utbild­ningsprogram samt att med den föreslagna metoden genomföra en uppföljning av ett utvalt utbildnings­program inom Akademin för samhälle, ekonomi och teknik – Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik om 180 hp. Rap­porten redo­gör således både för en utförd uppföljning av nämnda utbild­nings­program och för en beskrivning av metoden.

Uppföljningen baseras på data hämtade från antagningssystemet NyA och studie­doku­menta­tionssystemet Ladok. Inför analysen har dessa data legat till grund för framtagning av jämförbara antagningsmått för det nämnda ut­bild­nings­programet – antagningsgrad, sammansättning av studentkohorter utifrån urvals­grupper samt meritmedelvärden – samt följande mått för genom­ström­ningen: kvarvaro­grad, prestationsgrad och examensgrad. De sex student­ko­horter som omfattas av analysens mätperiod påbörjade programmet under perio­den 2010−2015.

Studiens resultat pekar i korthet och i huvudsak på att antag­nings­graden för pro­grammet har minskat betydligt under mätperioden, samtidigt som merit­medelvärdena har ökat – i synnerhet för den ca tredjedelen av studenterna som antagits via resultat vid högskoleprov. Vidare framkommer att såväl kvar­varo­graden som presta­tionsgraden har ökat över tid, samt att under senare hälften av mät­perioden så har studenterna i genomsnitt erhållit sina poäng snabbare än de föregående student­kohorterna. Den ökade kvarvarograden samvarierade i huvudsak med a) minskad antagningsgrad, b) ökad andel studenter från urvals­grupperna betyg utan kom­pletteringar från gymnasieskolans gamla respektive nya betygssystem samt med c) ökade merit­medelvärden. Detta medan den ökade prestationsgraden i huvudsak samvarierade endast med a) minskad an­tag­nings­grad och b) ökade meritmedelvärden. Således ser studentkohorternas samman­sättning utifrån urvalsgrupper ut att ha haft större inverkan på kvar­varograden än på prestationsgraden. Prestationsgradens ökning var dessutom större än kvarvarogradens, vilket kan indikera en ökad poängeffektiviteten i genom­ström­ningen under mätperioden. Dock framstod examens­graden som något pro­ble­matisk, då den varierade tämligen stort under mätperioden och varken följde utvecklingsmönstret för merit­medel­värdena, kvarvaro- eller pre­sta­­tions­graden, och inte heller förändringar i studentkohorternas sammansättning utifrån urvals­grupper.

I jämförelser med studier utförda av Universitetskanslerämbetet samt Uni­versitets- och hög­skole­rådet framkommer att antagningsgraden för det gran­skade programmet var betydligt lägre än på generell nationell nivå, men också att den sjönk mer under mätperioden. Vidare framkommer inte endast att kvar­varo­graden gott och väl var i paritet med andra högskoleingenjörsprogram i landet, dessutom stod den sig mycket väl i en jämförelse med andra högskole­ingenjörsprogram inom lärosätet. Ökad prestationsgrad var också gemen­sam med utvecklingen på nationell nivå. Dock var ökningen större för det granskade pro­grammet på grund av låg prestationsgrad vid mätperiodens inledning. Vid dess slut hade nivån för prestationsgraden närmat sig de andra yrkesexamens- och gene­rella programmens prestationsgrader. Examensgradens varierande ut­vecklings­trend framstod dock fortfarande som problematisk, och nivåerna var i genom­snitt betydligt lägre än för högskoleingenjörsprogram på nationell nivå. Vidare kan de ökade meritmedelvärdena – i synnerhet gällande resultat från hög­skole­prov – också eventuellt framstå som pro­blematiska om effektivitets- och ekonomi­perspektivet för läro­sätets del ställs mot kravet på breddad rekrytering, vilket inte har analyserats här men som bör ingå i framtida eller kompletterande uppföljningar/utvärderingar.

I rapportens senare del diskuteras metodologiska aspekter på studien – i synner­het skillnader i mätmetoder jämfört med UKÄ:s årsrapporter – samt reflek­tioner inför fram­tida uppföljningsstudier. Rapporten avslutas med en genom­gång av de väsentligaste metodologiska handgreppen som har gällt för in­hämtning och analys av data.