Vad som kan dölja sig bakom lämpliga personlighetsmässiga egenskaper för ledare

Juura, J. (2022). Vad som kan dölja sig bakom lämpliga personligehtsmässiga egenskaper för ledare: en kort genusperspektiviell studie med betydelse för kvinnor i projektledarrollen? Tentamensuppgift i kursen Projektledning I vid Linnéuniversitetet i Kalmar vt 2022.

Bakgrund, syfte och empiri

Den här rapporten springer ur ett intresse för jämställdhetsaspekter inom projektledning, ett perspektiv som i direkt mening saknas i den utvalda kurslitteraturen. I indirekt bemärkelse har jag dock i samband med litteraturens exempel på lämpliga personlighetskarakteristiska egenskaper och kompetenser hos ledare kunnat delvis skönja somt som i åtminstone generell mening skulle kunna antas ha en primär tyngdpunkt i stereotypiskt maskulina respektive feminina drag.

Detta kan väcka frågan eller ett antagande om det kan finnas en viss könsstereotypisk bias vid värderingen av kvinnors och mäns respektive dominerande egenskaper vid t.ex. rekrytering/tillsättning av projektledare men också vid värdering av befintliga kvinnliga respektive manliga projektledares allmänna lämplighet i sin yrkesroll – utifrån hur det implicit framställs i ledarskapslitteraturen för denna kurs. Frågan/antagandet kan framstå som relevant då internationell forskning tyder på att kvinnor är underrepresenterade i rollen som projektledare (Ojiako et al. 2014) men också att de delvis kan värderas negativt utifrån sin kompetens, interaktion och retorik – såvida den inte är av stereotypiskt maskulin karaktär (Pinto et al. 2017; Olofsdotter & Randevåg 2016). Något som kan leda till särskilda svårigheter för en del kvinnor att dels ta sig in på den manligt dominerade arbetsmarknaden som projektledare, dels att sedan kunna göra karriär som en sådan (Olofsdotter & Randevåg 2016).

Syftet med denna korta studie har därför varit att först beskriva de centrala lämpliga egenskaper som framkommer i en utvald del av kurslitteraturen (Larsson et al. 2017; Kamél 2012). Därefter har en forskningsöversikt genomförts av studier som kan relateras till dessa egenskaper men också med bäring på ett könsperspektiv, för att därigenom möjliggöra en bedömning om det nämnda antagandet ovan. I synnerhet men inte endast riktas fokus mot de egenskaper enligt femfaktormodellen (i fortsättningen benämnd FFM, se bilaga 1) som har framkommit i kurslitteraturen, främst då det är en psykologisk modell som är relativt frekvent tillämpad i vetenskapliga kretsar och som därför kan tjäna som en gemensam utgångspunkt mellan olika forskningsresultat.

Efter det diskuteras översiktens fynd i relation till vad som har framkommit i kurslitteraturen, då med fokus på tvåcentrala frågeställningar:

1. Hur kan kvinnor med typiska kvinnliga personglighetsdrag enligt FFM och som söker sig till projektledarrollen missgynnas eller tvärtom gynnas av de i litteraturen angivna personlighetsmässiga egenskaperna?
2. Om kvinnor missgynnas, hur kan de då kompensera för detta?

I huvudsak använder jag mig av till svenska översatta originaltermer för de fem dimensionerna inom FFM enligt Psykologiguiden (Natur & Kultur u.å.).

Empirin har utgjorts av publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter inom relevanta fält som projektledning, ledarskap, psykologi och kön/genus vilka har varit tillängliga via den vetenskapliga metasökmotorn OneSearch.

Slutsatser och begränsningar

Denna studie har främst fokuserat på personlighetsmässiga egenskaper utifrån FFM-dimensioner och kön i relation till kurslitteraturen, vilket  utgör en betydande begränsning. Det finns naturligtvis fler kriterier än personlighetsdimensioner som behöver uppfyllas av en projektledare för att utfallet ska bli gott. Ändå  menar jag att studien torde kunna bidra med värdefulla perspektiv, t.ex. inför en situation vid en projektledarrekrytering/-tillsättning där flera kandidater i övrigt har jämbördiga/likvärdiga kompetenser och meriter. Och trots, eller kanske tack vare, den i vissa aspekter funna motsägelsfullheten i kurslitteraturen så har studien med hjälp av forskningsöversikten kunnat både identifiera den samt i generell mening till viss del funnit vissa aspekter hos projektledarrollen som möjligen kan skilja den rollen från andra ledarroller, så som exempelvis en mer ”vertikalt” verkande  linjechefsroll.

Sammantaget kan det i generell mening signalera att typiskt kvinnliga drag utifrån FFM inte med nödvändighet behöver utgöra någon nackdel i projektledarrollen, utan kan snarare tvärtom vara en tillgång. Hur det sedan faller ut i praktiken avgörs sannolikt inte endast av individen själv utan också av exempelvis projkektgruppens sammansättning samt den verksamhetsmässiga sociala och kulturella kontexten i övrigt, vilken kan variera mellan t.ex. olika branscher och arbetsmarknadssektorer.

Ytterligare en begränsning för studien är att den utgår från en forskningsöversikt som inte bygger på triaden projektledare, personlighetsmässiga egenskaper samt kön utan i stället behöver syntetisera utifrån dyader av dessa aspekter. Att i mer direkt mening studera triaden skulle kunna bidra till mer valida men kanske också andra resultat och därför slutsatser, vilket därmed utgör en rekommendation inför framtida forskning. Därtill är studierna som fokuserar på projektledning utförda i en icke-svensk kontext, vilket också kan ha en viss betydelse för resultaten då Sverige i många avseenden betraktas som ett av de mest jämställda men också mest individualiserade länderna i världen.

Vidare kan denna studie möjligen visa på en viss bias utifrån vald kurslitteratur, och då satt större tilltro till en bok framför en annan. Å andra sidan har Kaméls bok dels belönats med utmärkelsen Årets projektledarbok, dels bygger den specifikt på en lång och bred direkt erfarenhet av och utbildning kring rollen som projektledare.