Sitter här vid dumburken igen då. Klockan är 7:15 – pip! — och jag har varit igång i nästan exakt en timme eftersom jag hade tvättstugan bokad. Vaknade vid 4-tiden och kunde inte somna om…
Gick å lade mig kl 1 😉 … Inte så mycket sömn med andra ord. Men jag får skylla mig själv – hade en session med polaren S., och vår vana trogen drog vi rejält ut på tiden. Körde igång bastun strax efter kl 19, kapsylade upp den första bärsen åsså bar det sen bara iväg i de samtalsämnen som vi bara älskar att älta: Relationer, relationer och relationer. Ja, å så pratade vi visst en del om relationer. Å efter det så… eh, har jag nämnt att vi pratade om relationer??? 😉
Hehe, idag känner man sig ovanligt fräsch i hyn i varje fall. 🙂 Bastun var vi nämligen inte klara med förrän vid 24-snåret, å vid den tidpunkten stod de flesta flaskorna och burkarna tomma. Kort sagt: En förbaskad bra gubbafton! Inte konstigt att hyn är det fräschaste jag har nu, å huvet ungefär det mest ofräscha jag har haft på länge. Nå, man mår väl som man förtjänar
antar jag…
Å apropå man så enades vi om att dagens blogginlägg skulle handla om det som rubriken antyder: Vi kunde båda konstatera att det med en betryggande majoritet av gångerna är vi män som tar initiativet till sex med kärestan. Å vi kunde likaledes konstatera att det är inte helt utan en viss frustration. Vi män vill för håsiken också bli förförda! Vi vill också bli bekräftade genom vår kärestas närmanden!
Ja, å så fortsatte tankeutbytet… Varför lägger liksom kvinnor sig så lätt till med att spela den passiva rollen, eller i varje fall inte är de som tar initiativet? Är de månne mer asexuella än oss — alltså handlar det om en mindre intensiv biologisk sexdrift? Eller handlar det istället om bristande självkänsla: Har de inte modet som krävs för att öppna sig och erkänna att de är kåta, eller i varje fall gärna skulle vilja vara det? Eller beror det på den uppfostran – dvs den sociala präglingen – de fick när de växte upp? Eller kan det vara så att de helt enkelt har dåliga erfarenheter sedan tidigare, att de har gått på nitar i sina tidigare relationer – vilket också kan sorteras in under social prägling? Eller vilka andra förklaringar kan ges, eventuellt i kombination med dem som redan räknats upp?
Frågorna är många, och det kanske inte är alldeles enkelt att få svar på dem. Inte ens från kvinnorna själva förmodligen, eftersom det inte alltid är så lätt att faktiskt veta vad i ens eget beteende som bottnar i biologi och vad som är socialt konstruerat. Men den som läser dessa rader får hemskt gärna göra ett eller flera försök att räta ut några av dessa frågetecken — utifrån sig själv och sina egna upplevelser förstås 😉 !
Jag ska inte ge sken av att någon av oss två lever i nån slags sexuell misär. Utifrån diskussionerna med S., och utifrån mina egna erfarenheter, kan jag konstatera att vi nog får vår beskärda del — kanske till och med med viss råge. 😉 Möjligen med den skillnaden att han får en “större dos” i kvantitativ bemärkelse eftersom han är sambo (efter att tidigare varit särbo, dock på samma ort som sin nuvarande sambo). I gengäld kan jag nog kontra med en högre kvalitet eftersom mina känslor för min käresta är så oerhört intensiva, och jag kan inte tolka det på annat sätt än att mina känslor är besvarade — nästan lika intensivt åtminstone. För min del är det så mycket kärlek jag förmår känna för en annan människa och att älska med henne är lika fantastiskt varje gång. Så det är inte några “stackars sexhungriga män som aldrig får sitt” det nu handlar om — inte i första hand åtminstone. 😉
Nej, istället handlar det om de där små detaljerna i vardagslivet som man stöter på titt som tätt och som på något sätt lyckas skapa nån slags turbulens inom en. Förmodligen på grund av att man inte förstår.
Exempelvis förstår inte jag, om jag nu ska konkretisera något, varför inte kärestan kan slita av sig trosorna själv. Jodå, det händer men jag kan inte säga att det är ofta i förhållande till alla de gånger jag har gjort det, eller de gånger hon har gjort det efter att jag först har trugat. Det är faktiskt en riktigt skön känsla att som man se kvinnan ta för sig — “come ‘n’ get it, babe”!!! Å det gör i varje fall inte mig ett endaste dugg om hon i första hand fokuserar på sin egen njutning och tillfredsställelse — det står jag jättegärna till tjänst med ju 🙂 ! För förr eller senare vet jag att jag ändå får mitt, så jag kan gott bida min tid.
Hehe, oj, sicket långt inlägg det blev. 🙂 Men det kändes ju såååå himla angeläget. 😉
Å om nu S. råkar titta in på bloggen så hoppas jag dels att han kan kommentera — och för all del komplettera — en del.
(Å till Prudie får jag rikta en ursäkt för att jag inte var Meebo-online igår kväll, fastän jag verkade vara det. 🙁 Orsaken var att jag skrev på ett annat kommande blogginlägg in i det sista innan S. dök upp inför bastu-övningarna, å när han väl dök upp så glömde jag helt av att koppla ned och stänga av dumburken. Så den stod på, med påslagen skärm och allt, när jag kom tillbaks vid midnatt… Men jag såg således dina mess ändå! 🙂 )
Vi träffades hösten 2001 så vi är inne på sjätte året vid här laget… Men som sagt: Vi har varit särbos hela tiden och träffas ca varannan helg, så det blir ständiga avbrott i närheten till varann av den anledningen – den sortens närhet som inte går att överbrygga med IT-teknik osv… Och efter varje avbrott så tar det minst några timmar, men ibland hela dygn innan vi “hittar tillbaks” till varann intimitetsmässigt (kramar, kyssar osv) så när vi väl har gjort det så är det snart dags att skiljas igen… Ja, det är i varje fall så jag upplever det. Kan vara ganska tärande ibland, men jag har klarat av det allt bättre med tiden…
Jag menade att jag var tvungen att lägga till medicin i kommentaren här. Hela mitt inlägget handlade om antidep.medicin. Tja, jag ska kanske “frisläppa det”. Nu har jag ju redan varit ganska frispråkig…fast skillnaden är väl att jag skrev om själva upplevelsen där (hua!).
…
Förresten, mitt resonemang tidigare utgick från 0-läge.
Utgår man från att kyssas så är det väl så att männen i regel är mer på. Isåfall ska du nog bara lugna dej lite…
…
Hur man trivs med sig själv är säkert av stor vikt. Och hur trygg man känner sig i förhållandet spelar nog oxå roll. Kommer inte ihåg, har ju haft samma gubbe rätt länge…
Hur länge har ni varit tillsammans?
Jodå, vi har pratat om det tidigare kärestan och jag. Kanske inte de där konkreta detaljerna i just vårt förhållande, utan mer då de generella grejerna i texten jag skrev inledningsvis. Å ungefär som vanligt mellan oss: Delvis på skämt, delvis på allvar.
…
Å det är ju det som framkommer så tydligt på något vis: I stort sett har hon samma förklaringar som du har skrivit om – samma typ av förklaringar som man har hört/läst om på så många ställen. Det blir de biologiska förklaringarna som i huvudsak får råda. Men, och som du i varje fall delvis är inne på, jag skulle vilja lyfta fram de sociala/mentala dimensionerna lite mer – eller egentligen _mycket_ mer. För på något vis vägrar revoltören i mig att tro på att ens sexualitet inte kan påverkas utifrån social identitet, vilket t ex inrymmer självtilllit, och förmåga att känna tillit till andra.
…
Eller är jag månne helt ute o cyklar…?
Jag funderade nog över det du markerat med fet stil – alltså mer generellt. Inte vad som gäller just ditt förhållande…
“alltså handlar det om en mindre intensiv biologisk sexdrift?” skrev du. Ja, periodvis över månaden tror jag. Män kan “göra barn” närsomhelst, kvinnor bara en viss tid varje månad-och har kanske mer lust under denna period. När jag tar initiativ är det nog just då, resten av tiden låter jag mej förföras – för då måste jag först tänka, eller vad man ska säga. Och då hinner alltid mannen före…
Annars är det nog socialt + hur man trivs med sig själv.
Förresten, har du sagt detta till henne?
Intressant det där med att du ansåg det viktigt att lägga till det där med medicinen, malve… Alltså, i det blogginlägg du tänkte göra. Men fanns det också nån koppling, nån reflektion, i ditt inlägg mellan sexlusten och att äta medicin av något slag (kanske antidepressivt?) ?
Så, nu har jag lite tid över för kommentarer 🙂 .
Nej, det är klart att så länge “bebisträsket” varar så kan lusten och orken påverkas rätt drastiskt. Men för att klargöra förutsättningarna något mer: Det jag och S. pratade om gällde situationen där förutsättningarna mellan mannen och kvinnan är förhållandevis lika: Antingen har kvinnan i fråga inga barn, eller så är barnen stora (tonåringar) å ingen av dem äter p-piller (he, nu menar jag inte barnen utan kvinnorna 😉 ). Vi pratade inte nåt om frekvensen, dock, men i mitt fall blir det i snitt ca en gång i veckan – vilket i verkligheten innebär två gånger varannan helg ungefär 😉 . Jag utgår ifrån att det har blivit oftare för S’ del.
Och som jag väl har skrivit tidigare: Min tolkning är att det i min kärestas fall kanske inte i botten handlar om att hon inte har lust, utan att det krävs att jag tar _initiativet_ för att hon vågar visa att hon har lust. Så det handlar alltså inte om de gånger när nån av parterna inte har lust, så som jag förstår det i varje fall, utan hur det går till när båda två har lust…
Hehe, det var en intressant reflektion, malve 🙂 ! Jag återkommer lite senare med mer kommentarer om det du skrivit ovan när jag kan klämma in en paus i midsommarförberedelserna häröver !
Kom på en sak när jag hände tvätt:
jag skrev på ett inlägg om sex (och medicinen) för några dagar sen, som jag inte har publicerat. Funderade på varför. Kom fram till att som kvinna är det OK att ha sex, men det är inte lika rumsrent att njuta av det-eller erkänna att man gör det…
Nu la jag t.ex. till “och medicinen” när jag läste igenom det jag skrivit, precis som om det inte skulle vara okej annars att skriva om det…
Missade att det var ett långt inlägg. Tyckte att rubriken var lite missvisande…
För ett par veckor sen var mannen “för trött” 3 dagar i rad… 😮 Annars är det väl så att jag sällan hinner först…
Nyss uppkommen ur bebisträsket kan jag rapportera att jag prioriterade sömn, och eftersom jag helst har sex i sovrummet (ifall barnen vaknar….) så bidde det inte så ofta eftersom jag somnade bara av att se sängen…
När barnen är små är det väl biologiska faktorer som bidrar till att man har mindre lust. Hormoner och det faktum att man har en sådan närhet till barnet, ser sig själv som mor i första hand.
P-piller och andra hormongrejjer kan ju vara en förklaring. Det är vanligt att det påverkar lusten negativt.
För mej förändras sexlusten över månaden. Det är väl biologiskt, med alla hormoner. Med PMS-besvär och så så tänker iallafall inte jag på sex i första taget…
Dessutom förändrades kroppen en del efter barnen och det är nog först nu som jag förlikat mej med min “nya” kropp. Inte så att jag skämdes inför min man tidigare, men jag kände mej inte så sexig.
Annars tror jag att det är socialt. Det har ju varit lite “fult”. Kvinnor som kommit upp lite i ålder tar väl för sej mer oxå (har jag för mej att jag läst i nån tidning). Man har bättre självförtroende och känner ser mer nöjd med sin kropp.
Fast det börjar väl ändras? Unga tjejer nuförtiden tar väl för sej mer? Eller är det bara en myt?
Ang Meebo: Hehe, en intressant reflektion från min sida då: Innan jag “väggade” så var jag oerhört noga med att sköta in- och utloggning från t ex MSN. Ingen skulle minsan bli besviken/förbannad för att vederbörande inte fick nåt svar om han/hon försökte messa mig. Förmodligen för att jag själv tyckte att folk som gjorde så var såå förb£4¥@€ korkade eller arroganta eller helt enkelt inte mogna att hantera datorer öht (sannolikt en yrkesskada från mitt tidigare liv). Men nu bryr jag mig inte särdeles mycket om det… Som tur är 😉 . Ganska skönt att kunna lägga ett sådant tämligen onödigt måste till handlingarna 🙂 .
…
Nå, till sakfrågan då: Även om du Prudie inte riktigt känner dig representativ för kvinnor i gemen i det här sammanhanget, vad har du ändå för tankar om dessa skillnader mellan män och kvinnor (om vi får hårddra det som en manlig/kvinnlig fråga?). Alltid kul att kunna bekräfta eller falsifiera ens egna hypoteser genom att andra reflekterar kring dem…
Haha….jag tänkte väl att det var nåt sånt. Det brukar kunna vara så här också – datorn på, inloggad överallt, men själv gör jag något helt annat. Och din bastukväll verkar väl varit helt OK 🙂
jag är nog inte riktigt representativ för kvinnor i allmänhet – här är vi ganska jämspelta när det gäller att ta initiativ, skicka småfräcka SMS och allt annat man kan ägna sig åt. Men jag gissar att det ligger en hel del i era tankar….
Ha det gott! 🙂