Självklart svarade jag “tack, men nej tack”… Å fick så göra i typ 4 månader… 🙁
Nå, det var välan inte redigt så det gick till i och för sig när jag ådrog mig hälsporren i vänster fot i vintras, men det var precis så det kändes — som att gå på krossat glas… Men nu äntligen verkar den vara tillräckligt putz weg för att jag ska kunna springa vettigt igen — halleluja! Så nu kan jag äntligen gå utan inlägg i skorna, dessutom. 🙂
Nyss inkommer efter den andra halvmilsrundan denna vecka. Kändes lite stelt i lederna men gick rätt bra ändå- 🙂 Premiär för i år att masa sig runt två gånger på en vecka. Så mitt mål om att ha sprungit 15 km-slingan åtminstone två gånger innan säsongen är slut verkar i dagsläget inte helt orimligt ändå- 🙂 Var ju å nosade på ca 12 km förra året, så det finns viss kapacitet i varje fall.
Nå, ska nog ta o kleta på lite Voltaren för säkerhets skull — i förebyggande syfte… För jag är absolut beroende av att kunna komma ut åtminstone en gång i veckan och njuta av den totala koncentration som infinner sig redan efter några hundra meter i löparspåret? De har betytt oerhört mycket för min rehabilitering, såväl fysiskt som psykiskt!
Bli den förste att kommentera