Utöver det om synsinnets “överbelastning” på hjärnan enligt tidigare finns det åtminstone ett moment till i mina egna tankar kring (själv)rehabiliteringsmetoder som jag har funnit är gemensamt med Uneståhls och slikas metoder i “mental träning”: Tillämpning av språket!
Genom att emellanåt prata med mig själv, istället för att bara tänka, kan jag sakta ned “tankekarusellen” något – vilket även det är som balsam för själen när tankarna kommer och far i en till synes okontrollerad ström… I synnerhet när det gäller funderingar kring vad man t ex skall göra under dagen eller under veckan som man har framför sig…
Varför inte prova detta, utifall du själv känner av att din “tankekarusell” löper på i allt högre tempo – gärna pådriven av någon diffus existensångest av något slag…?
1 Trackback / Pingback